Gitarrutveckling!

För ett par månder sedan kom ett inlägg där jag spelade en låt på gitarren för att dokumentera min utveckling i spelandet på ett instrument. Tanken var att det skulle komma flera inlägg där jag spelade för att man skulle kunna se min utveckling men så blev inte rikigt fallet. Här kommer iallafall ett ljudklipp där jag spelar samma låt som i det förra inlägget.

Gitarren by Sofia Johansson

Jag tycker själv att jag hör en tydlig utveckling, nu drar jag fram och tillbaka på strängarna istället för att bara dra åt ett håll. Jag tycker även nu att man kan höra ett större sammanhang i låten och det blir inte lika långa avbrott vid ackordbyte som det var förra gången jag spelade. Min största utveckling tycker jag dock att jag fick under vårt musikprojekt då jag för första gången spelade inför publik. Jag har tidigare spelat ett par gånger i barngrupp men det är inte riktigt samma sak tycker jag. Barnen har inga krav på eller föreställningar om hur det ska låta som vuxna har. Musikprojektet utvecklade mig till att våga göra något som jag var osäker på men med övning så klarade jag av det. Att jag ställdes inför den utmaningen är nog det som har utvecklat mitt gitarrspel mest.

Ljudbesök 3!

Vi kan använda vårt sinne hörseln till mycket. Vi kan till exempel identifiera vad som händer runtomkring oss eller om det är någon som befinner sig i närheten. På förskolan pratas det mycket om vardagliga händeslser till exempel om vilket väder det är. Oftast används sinnet synen genom att vi tittar ut genom fönstret och utifrån det bestämmer vädret. Men man kan lika väl använda något annat av våra sinnen för att bestämma vädret. Varför inte öppna fönstret och sticka ut en hand för att känna om det är kallt, varmt eller om det blåser eller regnar. Ett alternativ kan också vara att man öppnar fönstret, blundar och lyssnar om man kan höra vilket väder det är. Nedan är ett ljudklipp där jag har öppnat fönstret och spelat in vilket väder det är.

Väder by Sofia Johansson

I ljudklippet kan man höra hur vinden viner och hur regnet smattrar. När barnen får beskriva vädret på det här sättat får de träna på att koncentrera sig och beskriva vad de hör. De får även lära sig använda olika beskrivande väderbegrepp som de annars kanske bara hör när vi vuxna säger dem eller hör i sagor. 

Ljudbesök 2

Här kommer ett ljudklipp från mitt andra ljudbesök som jag har gjort.

Beatbox by Sofia Johansson

Här kan man verkligen börja fundera över vad det är man hör egentligen är det en hel orkester eller är det ett musikklipp som gjorts i en dator? Svaret är att det är inget av det. Det är en begåvad ung man som enbart med sina röstresurser gör alla dessa ljud själv samtidigt, alltså beatboxing. För mig är det helt ofattbart att en person kan göra så många olika ljud med munnen och rösten samtidigt. Tillsammans med barnen i en barngrupp kan man diskutera och fundera kring vilka olika ljud man kan göra med sin röst och medhjälp av munnen. Om intresse finns kan man göra sig en egen liten orkester där barnen får göra ljuden själva. Om varje barn gör ett ljud var i någon form av puls hade det kunnat bli riktigt häftigt. Risken är att det mest blir massa oväsen men då har säkert barnen och pedagogerna lärt sig något av det med. Diskussioner kring att vi låter olika kan säkert komma upp och barnen funderar kanske kring hur de själva låter. Här är en bra del i att arbeta kring jaget. Jaget handlar inte enbart kring vilken färg jag har på håret, hur min familj ser ut  och vart jag bor utan även om hur jag låter. Det här är en del av barnens identitetsutveckling som förskolan enligt läroplanen ska arbeta med.

Ljudbesök 1

I början av kursen pratade vi om att vi hör ljud överallt det är sällan det är helt tyst kring oss. När vi går i affärer så matas vi med musik och kliver vi utanför dörren så hör vi bilar som brummar, bussar som väsnas eller vinden som susar. Ljud kan kategoriseras som trevliga eller otrevliga ljud, ibland kanske vi inte ens är medvetna om att vi hör dem för att vi är så vana vid att det alltid låter runtomkring oss. Vi har fått i uppgift att göra tre ljudbesök och sedan analysera vad det är vi hör och reflektera kring det. Här är mitt första ljudbesök:

Applåder by Sofia Johansson

Det du hörde var applådåskorna efter en musikal på Göteborgsoperan. Fast du kanske hörde något helt annat och det gör inget för det vi hör är det våra sinnen uppfattar. Sedan finns det inget rätt eller fel i det. Det här är ett sätt att tänka när man presenterar något liknande för barnen i barngruppen. Att bara sätta på ett ljud och sen får barnen själva komma fram till vad det är de hör och vad det väcker för känslor hos dem. Jag hör en bit in i klippet visslingar och uttrop som för mig uttrycker stor uppskattning och desto längre in i ljudklippet man kommer så blir applåderna mer och mer unisona. För mig så blir det sammantagna uttrycket för det här ljudklippet sammanhållning och glädje. Fast för någon annan kanske uttrycket är något helt annat. Vi uppfattar allting olika och det är det som gör oss alla så speciella och unika.

Musikprojekt

Mer än tre fullspäckade, lärorika och roliga veckor är till ända. Med gott samarbete och god kamratskap så blev det tillslut ett fantastiskt resultat. Att jobba med ett musikprojekt där vi skapat hela fem av sju låtar själva och även kommit fram till sammanhang som gjorde att vi kunde koppla samman alla låtar har nog utvecklat min musikaliskakunskap och mig som person mer än vad jag tror. Som person har jag utvecklats genom att jag har vågat ta ställning uttryckt mina åsikter men ändå lyssnat på de andra i klassen för att höra vad de har för åsikter och argument. Nedan finns ett ljudklipp med en sång som jag har varit med och skrivit som även jag är med och framför genom sång och rytmiskt tal. Låten är även inspelad i en studio som vi har i skolan. Klassen har tillsammans med en lärare spelat in alla låter som varit med i musikprojektet.



Torstens och Toras tråktoner by Sofia Johansson


Jag anser att man även i barngrupp kan jobba med liknande musikprojekt. För att det ska bli lyckat kan det vara idé att börja i en mindre skala, inte ge sig på att skriva egna låtar det första man gör. Som introduktion kan man börja med att dramatisera, sjunga och röra sig till redan befintliga sånger. Barnen kan även spela enklare instrument. När man arbetat med det ett tag kan man gå vidare till att barnen skriver egna låtar som de sedan kan framträda med. Kempe och West beskriver i sin bok "Design för lärande i musik" att barn inte behöver någon särskild skolning för att kunna skriva egen musik eftersom de lyssnar mycket på musik och lär sig utifrån det hur en låt är uppbyggd. De menar därmed att barn utan några förkunskaper i något instrument kan skapa egna sånger och musik. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 10) står följande strävans mål: förskolan skall sträva efter att alla barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Om barnen får skapa sitt eget lilla musikprojekt får de chans till att utveckla delar av det här. Även strävans målet att alla barn ska utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv uppfylls. Gren och Nilsson skriver i Elefantbokens inledande kapitel om att det inte bara är inom musiken barnen utvecklas när de arbetar med musik utan även motorik, socialt samspel och deras tänkande utvecklas. 

En introduktion till temat kan även vara att pedagogerna skriver en egen sång som de framför eller dramatiserar till för barnen. Att redan nu fått testa på att göra ett musikprojekt medför att jag som pedagog känner mig tryggare i att göra något liknande tillsammans med barnen.

Min musikaliska kunskap har utvecklats på så sätt att jag faktiskt vågar spela och sjunga framför andra människor. Jag har under projektets gång utmanas till att göra saker som jag inte trodde att jag kunde. Att våga spela och sjunga inför andra är en bra egenskap när man arbetar i förskolan. För att kunna dela glädjen som musik skapar med barnen måste pedagoger våga använda sig av sin röst och av instrument.     

Här är en bild från när vi repar en av låtarna i musikprojektet

Visa vem jag är!

Under min VFU fick jag lite tankar kring hur man kan lyfta fram barnens olika kulturella bakgrund genom musik. I inlägget om min VFU beskrev jag hur ett barn sjöng sången Björnen sover på ett annat språk än svenska och hur man kan använda sånger som finns på flera språk i förskolan. Ett annat alternativ till hur man kan lyfta barnens olika kulturer i förskolan att alla barnen får ta med sig en låt som man lyssnar på hemma som kommer från det land som barnet har rötter i eller om det har något spännande instrument hemma som barnen kan ta med till förskolan. Låten eller instrumentet kan man sedan spela på förskolan och sedan prata kring landet och den musik man hört. Vad var det vi hörde egentligen? Barnen får här en chans att analysera den musik som spelas samtidigt som alla barnens olika etniciteter lyfts fram. Genom att göra något sådant så erbjuds barnen många olika sorters musik som låter olika men man kanske även kan hitta något som är lika som sammankopplar barnen till att de är lika. Barnen kan givetvis också få ta med sin favoritmusik och spela upp den för att visa vem jag är. Förskolan kan även den erbjuda olika genrer med musik som barnen kan lyssna på, sjunga eller dansa till för att alla barn ska få höra vilket stort utbud av musik det finns och att de får möjlighet att höra vad de tycker bäst om är det klassisk musik, pop eller hårdrock? Att dansa olika sorters danser kan också få barnen att få ta ställning om vad de tycker är roligast att dansa eller om de inte gillar att dansa alls.

VFU tillfälle 2!

Även denna gång hade jag tänkt leka Björnen sover och att barnen får härma nallens rörelser. Eftersom barnen är så pass små valde jag att ha samma upplägg för att de skulle känna igen sig. Jag utvecklar tillfället genom att nu får barnen välja om de vill komma och vara med och sitta på mattan tillsammans med nallen. Så jag plockade fram nallen och gick runt till barnen som befann sig på olika ställen på avdelningen. Nallen gick runt och hälsade och frågade om de ville vara med. Alla barn utom ett valde att vara med, detta barn valde istället att stå vid sidan och titta på. Under aktivitetens gång bjöd jag in barnet men det valde fortfarande att stå och observera vilket var okej för mig. När barnen satt ner på mattan började nallen göra rörelser som barnen kunde härma men de hade fortfarande svårt att hänga med på vad de skulle göra. Vi började istället sjunga Björnen sover. Flera av barnen hade sjungit på den under veckan som gått så de gillade den och många sjöng med riktigt bra. Vi lekte leken flera gånger och barnen tyckte det var roligt att ligga i mitten tillsammans med nallen och leka björn. När alla barn som ville hade fått ligga i mitten var det dags för nallen att gå hem och vi avslutade med att barnen fick frukt.

Den här gången blev det bättre när vi sjöng och lekte, det kan bero på att barnen kände igen sången och att de hade gjort leken tidigare. De kan även berott på att barnen nu fick komma till mattan själva och vara med på sina egna villkor som de är vana vid. Fast jag tror nog att det till största del berodde på att de kände igen vad de skulle göra för vid första tillfället var det inget barn som blev tvingat heller utan de var nyfikna och ville gärna vara med.       

VFU tillfälle 1!

Min VFU (VerksamhetsFörlagdaUtbildning) gör jag i en barngrupp där barnen är 1-3 år och förskolan ligger i ett mångkulturellt område vilket medför att inget av barnen har svenska som modersmål. Under de senaste veckorna hade de på förskolan firat Nallens dag och därför arbetat en del kring nallen och jag bestämde mig att fortsätta på det spåret. Det första av två musikpass inleddes med att barnen fick hälsa på en nalle som jag hade med mig, detta för att alla barn skulle känna sig sedda. När de hade hälsat fick de sätta sig på en stor matta som finns på förskolan. Vi pratade lite om och med nallen och nallen gjorde olika rörelser som barnen skulle härma. En del barn hängde på medan andra gjorde det inte, jag vet inte varför en del barn hade svårt att hänga med om de hade svårt att förstå vad de skulle göra, var jag inte tydlig nog eller var det något annat? Tanken med övning var att barnen skulle öva på att följa instruktioner, träna motorik och koordinationsförmåga. För att fortsätta med nalletemat så sjöng vi sedan Björnen sover och lekte även leken Björnen sover. Barnen sjöng med och var med i leken, först fick nallen ligga i mitten och sedan fick ett barn ligga i mitten med nallen. Tanken med att ligga i mitten med nallen var att barnen skulle känna sig tryggare med en nalle bredvid sig. Tanken från början var att barnen skulle få ligga ner och slappna av till skön musik men efter att ha förstått efter första övningen att barnen hade svårt att förstå de instruktioner som gavs så valde jag att istället starta en skiva med nallemusik och så dansade vi fritt tillsammans till musiken.

Till nästa gång har jag som plan att barnen ska få vara med mer på sina egna villkor eftersom det är så förskolan mestadels arbetar. 

 En intressant iakttagelse jag gjorde var att ett av barnen sjöng Björnen sover på sitt modersmål. Jag visste inte att sången fanns på flera språk men det är något jag ska ta med mig. Det finns säkert fler barnsånger som finns på olika språk och det kan bli roligt att jobba med det för barnen kan då sjunga med fast på sitt eget språk om svenskan inte är så stark. I en mångkulturell förskola tycker jag att det är viktigt att se alla barnen och dess identitet som finns i deras kulturella ursprung. Att hitta sånger som är lika kan vara ett sätt för den svenska kulturen att möta barnens kultur.

Dans och rörelse

När vi dansar och rör oss på förskolan kan vi göra på många olika sätt. Vi kan sätta på en låt och barnen får helt och hållet röra sig fritt till musiken, vi kan ha en styrd dans där barnen ska göra som pedagogen gör, en styrd dans där man ska göra som de sjunger i en sång som man lyssnar på eller så kan barnen ett i taget få styra hur alla ska dansa. Det finns otalt med möjligheter för att göra det till en lustfylld stund. Inget sätt är varken sämre eller bättre än något annat. Det viktiga är att man har ett varierat arbetssätt så att barnen får testa på olika sätt att dansa och röra sig på. När de följer instruktioner från en sång på cd-skiva eller sång som vi sjunger får de träna sin uppmärksamhet. När ett barn själv leder dansen får det styra och ta beslut samtidigt som de andra barnen tränar uppmärksamhet. I Läroplanen för förskolan Lpfö 98 rev. 2010 står det att barnen ska få möjlighet att utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. När barnen själva får leda en grupp får de känna sig självständiga. När de får dansa fritt tränar de fantasi och kreativitet. Dans är inte alltid ett naturligt inslag på förskolan och det kanske känns jobbigt för en del barn att utöva det, speciellt om det är fritt och man får göra som man vill. Det kan kännas jobbigt och kanske till och med naket. För att hjälpa barnen i detta kan man använda sig av rekvisita att ”gömma” sig bakom till exempel en sjal.

Sedan så kopplas givetvis dans och rörelse till att barnen ska få möjlighet att utveckla sin motorik, kooordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Att leda ett dans och rörelsepass i förskolan behöver inte vara särskilt komplicerat ochd et finns många hjälpmedel som man inte ska vara rädd att använda sig av. När man känner sig trygg i att leda dans och rörelsepass kan man som pedagog utveckla dem mera.

Här var ett klipp från när vi hade ett dans och rörelsepass på högskolan. Vi använder här metoden att vi lyssnar på en cd-skiva där instruktioner om hur danser går till sjungs i sången. Som ni ser är det inte alltid lätt att hänga med första gången man gör något. Som pedagog är det därför viktigt att vara ordentligt förberedd så att det blir lättare för barnen att hänga med. Sedan kan man göra dansen på flera dans och rörelsepass så att barnen känner igen sig och känner trygghet i att de kan något.

Transponering!

Som jag tidigare har nämnt i ett blogginlägg så är det viktigt för pedagoger att inte sjunga i ett för lågt tonläge för då kan barnen inte sjunga med. Det rekommenderas att den lägsta tonen i en sång helst inte ska vara lägre än ett ettstruket c. När man ska spela till en sång och ackorden och tonerna ligger för lågt kan man därför transponera låten till ett högre tonläge eller lägre om det är det man vill ha. Det här är en bra kunskap att ha för att kunna spela och sjunga tillsammans med barnen. Här är två ljudklipp där jag spelar samma låt fast den första ligger högre än den andra. 

Lilla Snigel D by Sofia Johansson

Lilla Snigel C by Sofia Johansson

Man kan höra en skillnad på ljudklippen och genom det få en förståelse för att det är svårt för barnen, med sina ljusa röster, att sjunga i det tonläge som det andra ljudklippet är i.

Musikanalys

Vi har jobbat kring musikanalys och hur man kan analysera låtar. Vad för instrument är det som spelas, vilken känsla ger musiken osv. Det är möjligt att arbeta med musikanalys redan med små barn men att man då är specifik med vad det är barnen ska lyssna efter. Jag hade gärna jobbat med att barnen får rita till olika genrer av musik och sedan se om det är någon skillnad på teckningarna. När man har lite äldre barn som kan samtala kan man diskutera med barnet om vad det är de har ritat och hur de kände när de ritade det. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev. 10 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. De kan även få röra sig till olika sorters musik för att sedan beskriva vad de kände när de hörde musiken om de kända att musiken var glad, ledsen, arg eller någon annan känsla. Enligt Lpfö 98 rev. 10 ska varje barn få möjlighet till att utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. Det står även att barnen ska försöka förstå andras perspektiv. Det kan man uppnå genom att barnen får höra sina kompisar förklara vad de kände. 

Ska man analysera musiken genom vad för instrument som används hade jag valt att börja med att barnen hade fått lyssna efter ett specifikt instrument och se om de hörde det. För att vara säker på att alla barnen vet vad är för instrument de ska lyssna efter skulle jag ha spelat instrumentet så barnen får höra det. Har man inte instrumentet tillgängligt eller inte kan spela instrumentet kan man spela upp ett ljudklipp med instrumentet för barnen. När barnen fått lyssna efter olika instrument några gånger kan man utmana barnen mer genom att de nu får lyssna efter vilka instrument de hör och hur musiken kändes. Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling Wallerstedt menar i sin bok "Konsten att lära barn estetik" för att barnen ska kunna lära sig att höra olika instrument måste något vara beständigt och något måste förändras. Antingen kan samma låt spelas med olika instrument eller så kan samma instrument spela olika låtar eller olika genrer. Det för att barnen ska förstå att instrument kan låta olika eller att låtar kan låta olika beroende på vilket instrument det spelas med. Det här blir sedan en hjälp för barnen när de ska analysera musik och kunna urskilja olika instrument i ett stycke.

Gitarrspel!

Studenten skall efter avslutad kurs kunna tillämpa melodi-, bas-, rytm- och ackordspel på instrument. Så lyder ett av våra kursmål för den här kursen. Jag har tidigare tagit några gitarrlektioner och lärt mig grunderna men vill nu utveckla mitt spelande så att jag känner mig säker. När jag arbetar som förskolelärare vill jag kunna använda gittaren att kompa med för att jag tycker att det lyfter hela musikupplevelsen när man sjunger. Barnen kan givetvis också själva prova på att spela på gitarren oxh känna hur det känns och låter. Att ge barnen möjlighet att få prova på och testa det som väcker deras nyfikenhet tycker jag är viktigt för deras utveckling.

Här kommer ett litet ljudklipp från när jag spelar gitarr.

Gitarr by Sofia Johansson

Jag har valt denna låten för att den utmanar mig då den består av sex olika ackord och ett par som jag tycker är lite svårare. Det jag vill förbättre är att bli bättre på att hitta ackorden och även att hålla takten när jag spelar. Jag har tänkt att med jämna mellanrum lägga upp ljudklipp där jag spelar samma låt så att utvecklingen kan synas. tyvärr är ljudkvaliten inget vidare ska se om jag hittar ett annat sätt att spela in på till nästa gång så att det låter bättre.

Improvisera mera!

I fredags hade vi en gästlärare som hette Martin på besök och han pratade om improvisation, mycket intressant. Vi lyssnade på honom när han pratade men fick givetvis även testa lite själva. Att använda instrument i en förskolegrupp kan vara en mardröm det slutar med ett oerhört oväsen då alla ska spela mer intensivt än de andra kompisarna. En lösning på det kan vara att göra det i mindre grupper eller bara använda ett par tre instrument samtidigt. Vi testade på lite olika saker och bland annat att vi fick tänka på antingen en känsla, ett ting eller en omständighet och tillsammans två och två göra ljud som passade till det som vi tänkt på. Här är ett exempel på hur det kunde låta:

Improvisation - 110923 by elincarina

Det här tyckte jag var en rolig grej att ta med sig till förskolan, att alltså spela in de ljud som faktiskt tillsammans blir musik. När ljuden är inspelade kan barnen själva lyssna och höra hur det blev. Tillsammans kan man reflektera över hur det lät och diskutera vad man kan göra annorlunda och spela in igen och lyssna igen för att se vad det blev för skillnad. När barnen spelar tillsammans får de träna på att lyssna på varandra och samarbeta. En annan bra grej när man gör improvisationer är att det finns ingen färdig mall över hur resultatet ska bli så det blir aldrig fel och därmed heller aldrig dåligt utan bara annorlunda.

Rösten

Rösten använder de flesta av oss varje dag på ett eller annat sätt, den ska vi ha med oss hela livet och då gäller det att vi är rädda om den så att den inte skadas på något sätt. Idag när vi pratade om rösten tydliggjorde vi skillnaderna på vuxenrösten och barnrösten. Barnen har en ljusare stämma än vad vi vuxna har och pedagogerna måste vara medvetna om det och inte pressa barnen att använda rösten i tonlägen som inte är naturliga för dem. När det ska sjungas på en förskola så börjar pedagogen allt som oftast i ett tonläge som passar denne, vilket ofta är lite lägre än det tonläge som passar barnen. Därför måste alltså pedagogerna vara medvetna om det och höja sången lite så att det passar barnen.

Under dagen sjöng vi lite olika låtar tillsammans bl.a. den här där vi sjöng växelvis, alltså ena halvan av gruppen frågade och resten av halvan svarade.

Råtta by Sofia Johansson

För att hjälpa barnen i sången så tror jag att det är viktigt att du som pedagog är trygg i den röst och känner den därför är det bra att sjunga mycket själv och lära sig sin egen röst. Samma sak gäller sången som när man spelar instrument man behöver inte vara någon expert eller proffs, våga lite bara så kommer det bli en rolig och lärorik stund tillsammans med barnen.

Spela instrument

Under de senaste veckorna har vi spelat en del instrument på lektionerna och det har varit bl.a. gitarr, djembetrumma och piano. Nedan är ett litet klipp som visar när vi spelar djembetrummor.

När vi har haft dessa instrumentlektioner har vi diskuterat kring hur det påverkar musikstunden att bara kompa lite på ett instrument. Vi kom fram till att det förhöjer musikupplevelsen för barnen och ger även mer liv i musiken. När musiken blir mer intressant och livfull så lockas förhoppningsvis barnen till att musicera ännu mer. Med hjälp av musiken kan man sedan utveckla språk, matematik och rörelse. Får barnen dock en negativ upplevelse till musik, att den är platt och tråkig, så har man stängt de dörrar att använda musik som ett hjälpmedel i utvecklingen. Som pedagog är det viktigt att komma ihåg att man inte behöver vara ett proffs på något, med bara lite kunskap kommer man också långt. 

Barnens nyfikenhet på spelandet och på instrumenten väcks också när pedagogerna spelar instrument. Varför inte låta barnen själva vara med och kompa när de sjunger, kanske inte alla på en gång men att alla får pröva och sedan utveckla det mer när barnen känner sig mer trygga i att spela på instrument. När barnen får vara med och kompa på får de träna på att känna takten i kroppsrörelser.

Vi har tillverkat egna instrument som man även kan göra med barnen. Det finns många fördelar med att göra egna instrumnet det är roligt att tillverka, billigt och användbart samtidigt som det sker en lärprocess under hela arbetet. Själv gjorde jag en matte- och språktrumma men låt barnen använda sin egen fantasi och skapa egna trummor. De kan behöva en hjälpande hand men tänk vilken lycka över att skapa något själv som sedan används. Vill man ha lite olika tematrummor på förskolan så kan pedagogerna göra egna trummor som används till det.

Ovanpå trumman, som ännu inte fått något trumskinn, ligger en flöjt som jag tillverkat av pvcrör och rundstav. Den är lite för svår att göra för barn i förskolan men för lite äldre barn är den perfekt att göra. Eller varför inte göra några stycken tillsammans i arbetslagat som sedan kan användas i musiken i förskolegruppen.

Första veckan avklarad!

Nu är vi en vecka in på höstterminen. Vi har presenterats in i musikens värld och även fått testa på att göra diverse saker. I fredags var Torben från Dalarna på besök, en man med mycket kunskaper och ett stort intresse för att använda musik med barnen. Han jobbar med något som han kallar för MING – Musik för Nybörjare i Grupp. Det handlar alltså om att barnen ska musicera tillsammans i grupp. Han hade med ett flertal instrument som vi fick prova som var lätta att använda även för barn. Han hade även med sig massa saker som lät på olika sätt som även de kan användas som instrument. Nedan hör du ett ljudklipp där vi använder oss av de saker som låter i en sång.

Alla Ljud Är Musik by Sofia Johansson

Torben pratade även om vad musik egentligen är. Vi kom då fram till att det är Ljud i organiserad form, Puls – Rytm och Toner. Att presentera musiken med vad det egentligen är kan väcka intressanta tankar och frågor hos barnen. För många barn är nog musik att sjunga en sång men genom att presentera de olika delarna för barnen kan musiken användas till så mycket mer. Att stå och stampa takten till en sång är musik och lyssna på olika sorters låtar är också det musik.

Igår tisdag fick vi lämna musiksalen för att använda vår skaparglädje i bildsalen, här skulle vi skapa ett musikinstrument. Bildsalen är fylld med massa material mycket som kan anses som skräp men utnyttjar man det till något så har det helt plötsligt omvandlats till något användbart. Jag valde att göra två maracas med olika innehåll för att man ska kunna höra skillnaden på olika ljud. Båda är gjorda av ett plaströr men den ena är fylld med kapsyler och den andra med flörtkulor för att få ett mjukare ljud. När dessa används i förskolan kan man bland annat diskutera hur de olika ljuden låter och givetvis kan de användas till att spela med. Här är ett par bilder på mina maracas som jag tillverkade.

Här är materialet jag använde mig av till maracasen.

Det färdiga resultatet

Här är ett ljudklipp där man kan höra maracasen med flörtkulor i.
Flörtkulor by Sofia Johansson

Lite lärdomar från veckan som gått:

Dagens förskola använder ofta argumentet det finns det inga pengar till. Jag tycker dock inte att det behöver vara så komplicerat, tag det du har och använd det på ett roligt och fantasifullt sätt.

Ta hjälp av internet det finns hur mycket bra, roliga och praktiska tips och idéer där.

Våga testa och göra, blir det inte bra försök igen eller testa något annat.

Välkomna!

Hösten närmar sig med stormsteg vilket även innebär att en ny termin startat. Den här terminen är det musik som står på schemat. Jag tror och hoppas att det kommer bli en rolig och spännande termin med många skratt.

Igår var det de första lektionerna på schemat och då startade vi dagen med att i studiegruppen göra en låda. Här är min studiegrupps vackra låda. 

När denna vackra skapelse var färdig så var det dags för lite namnsånger för att vi skulle lära oss namnen på varandra snabbt och på ett roligt sätt. Här kommer ett litet ljudklipp på en låt som vi kom på själva under tiden.

Yo! What's up?! by Kajsa Holmgren

Den här låten kom fram under tiden vi sjöng och det tycker jag är ett roligt sätt att använda sin fantasi och kreativitet. Det här är ett sätt som jag tycker är ett roligt arbetssätt som kan användas i förskolan. 

Idag är det en ny dag och på dagens schema så har det stått digital portfolio och det är just här som den digitala portfolion finns, alltså på min musikblogg. I förskolans verksamhet är det viktigt att kunna använda sig av de digitala verktygen och det är bra att vi på högskolan får träna oss i att använda dem. Om man kommer ut i verksamheten utan de här kunskaperna är det svårare att ta till sig de verktyg som finns att använda. Barnen har goda kunskaper om digitala verktyg redan och det är viktigt att vi som pedagoger hinner med i deras takt. Den här filmen säger en del om hur viktigt det är att vi är på banan när det gäller digitala verktyg.

Det får bli allt från mig för den här gången!

Hej hej