För ett par månder sedan kom ett inlägg där jag spelade en låt på gitarren för att dokumentera min utveckling i spelandet på ett instrument. Tanken var att det skulle komma flera inlägg där jag spelade för att man skulle kunna se min utveckling men så blev inte rikigt fallet. Här kommer iallafall ett ljudklipp där jag spelar samma låt som i det förra inlägget.
Gitarren by Sofia Johansson
Jag tycker själv att jag hör en tydlig utveckling, nu drar jag fram och tillbaka på strängarna istället för att bara dra åt ett håll. Jag tycker även nu att man kan höra ett större sammanhang i låten och det blir inte lika långa avbrott vid ackordbyte som det var förra gången jag spelade. Min största utveckling tycker jag dock att jag fick under vårt musikprojekt då jag för första gången spelade inför publik. Jag har tidigare spelat ett par gånger i barngrupp men det är inte riktigt samma sak tycker jag. Barnen har inga krav på eller föreställningar om hur det ska låta som vuxna har. Musikprojektet utvecklade mig till att våga göra något som jag var osäker på men med övning så klarade jag av det. Att jag ställdes inför den utmaningen är nog det som har utvecklat mitt gitarrspel mest.
torsdag 29 december 2011
Ljudbesök 3!
Vi kan använda vårt sinne hörseln till mycket. Vi kan till exempel identifiera vad som händer runtomkring oss eller om det är någon som befinner sig i närheten. På förskolan pratas det mycket om vardagliga händeslser till exempel om vilket väder det är. Oftast används sinnet synen genom att vi tittar ut genom fönstret och utifrån det bestämmer vädret. Men man kan lika väl använda något annat av våra sinnen för att bestämma vädret. Varför inte öppna fönstret och sticka ut en hand för att känna om det är kallt, varmt eller om det blåser eller regnar. Ett alternativ kan också vara att man öppnar fönstret, blundar och lyssnar om man kan höra vilket väder det är. Nedan är ett ljudklipp där jag har öppnat fönstret och spelat in vilket väder det är.
Väder by Sofia Johansson
I ljudklippet kan man höra hur vinden viner och hur regnet smattrar. När barnen får beskriva vädret på det här sättat får de träna på att koncentrera sig och beskriva vad de hör. De får även lära sig använda olika beskrivande väderbegrepp som de annars kanske bara hör när vi vuxna säger dem eller hör i sagor.
Väder by Sofia Johansson
I ljudklippet kan man höra hur vinden viner och hur regnet smattrar. När barnen får beskriva vädret på det här sättat får de träna på att koncentrera sig och beskriva vad de hör. De får även lära sig använda olika beskrivande väderbegrepp som de annars kanske bara hör när vi vuxna säger dem eller hör i sagor.
torsdag 22 december 2011
Ljudbesök 2
Här kommer ett ljudklipp från mitt andra ljudbesök som jag har gjort.
Beatbox by Sofia Johansson
Här kan man verkligen börja fundera över vad det är man hör egentligen är det en hel orkester eller är det ett musikklipp som gjorts i en dator? Svaret är att det är inget av det. Det är en begåvad ung man som enbart med sina röstresurser gör alla dessa ljud själv samtidigt, alltså beatboxing. För mig är det helt ofattbart att en person kan göra så många olika ljud med munnen och rösten samtidigt. Tillsammans med barnen i en barngrupp kan man diskutera och fundera kring vilka olika ljud man kan göra med sin röst och medhjälp av munnen. Om intresse finns kan man göra sig en egen liten orkester där barnen får göra ljuden själva. Om varje barn gör ett ljud var i någon form av puls hade det kunnat bli riktigt häftigt. Risken är att det mest blir massa oväsen men då har säkert barnen och pedagogerna lärt sig något av det med. Diskussioner kring att vi låter olika kan säkert komma upp och barnen funderar kanske kring hur de själva låter. Här är en bra del i att arbeta kring jaget. Jaget handlar inte enbart kring vilken färg jag har på håret, hur min familj ser ut och vart jag bor utan även om hur jag låter. Det här är en del av barnens identitetsutveckling som förskolan enligt läroplanen ska arbeta med.
Beatbox by Sofia Johansson
Här kan man verkligen börja fundera över vad det är man hör egentligen är det en hel orkester eller är det ett musikklipp som gjorts i en dator? Svaret är att det är inget av det. Det är en begåvad ung man som enbart med sina röstresurser gör alla dessa ljud själv samtidigt, alltså beatboxing. För mig är det helt ofattbart att en person kan göra så många olika ljud med munnen och rösten samtidigt. Tillsammans med barnen i en barngrupp kan man diskutera och fundera kring vilka olika ljud man kan göra med sin röst och medhjälp av munnen. Om intresse finns kan man göra sig en egen liten orkester där barnen får göra ljuden själva. Om varje barn gör ett ljud var i någon form av puls hade det kunnat bli riktigt häftigt. Risken är att det mest blir massa oväsen men då har säkert barnen och pedagogerna lärt sig något av det med. Diskussioner kring att vi låter olika kan säkert komma upp och barnen funderar kanske kring hur de själva låter. Här är en bra del i att arbeta kring jaget. Jaget handlar inte enbart kring vilken färg jag har på håret, hur min familj ser ut och vart jag bor utan även om hur jag låter. Det här är en del av barnens identitetsutveckling som förskolan enligt läroplanen ska arbeta med.
Ljudbesök 1
I början av kursen pratade vi om att vi hör ljud överallt det är sällan det är helt tyst kring oss. När vi går i affärer så matas vi med musik och kliver vi utanför dörren så hör vi bilar som brummar, bussar som väsnas eller vinden som susar. Ljud kan kategoriseras som trevliga eller otrevliga ljud, ibland kanske vi inte ens är medvetna om att vi hör dem för att vi är så vana vid att det alltid låter runtomkring oss. Vi har fått i uppgift att göra tre ljudbesök och sedan analysera vad det är vi hör och reflektera kring det. Här är mitt första ljudbesök:
Applåder by Sofia Johansson
Det du hörde var applådåskorna efter en musikal på Göteborgsoperan. Fast du kanske hörde något helt annat och det gör inget för det vi hör är det våra sinnen uppfattar. Sedan finns det inget rätt eller fel i det. Det här är ett sätt att tänka när man presenterar något liknande för barnen i barngruppen. Att bara sätta på ett ljud och sen får barnen själva komma fram till vad det är de hör och vad det väcker för känslor hos dem. Jag hör en bit in i klippet visslingar och uttrop som för mig uttrycker stor uppskattning och desto längre in i ljudklippet man kommer så blir applåderna mer och mer unisona. För mig så blir det sammantagna uttrycket för det här ljudklippet sammanhållning och glädje. Fast för någon annan kanske uttrycket är något helt annat. Vi uppfattar allting olika och det är det som gör oss alla så speciella och unika.
Applåder by Sofia Johansson
Det du hörde var applådåskorna efter en musikal på Göteborgsoperan. Fast du kanske hörde något helt annat och det gör inget för det vi hör är det våra sinnen uppfattar. Sedan finns det inget rätt eller fel i det. Det här är ett sätt att tänka när man presenterar något liknande för barnen i barngruppen. Att bara sätta på ett ljud och sen får barnen själva komma fram till vad det är de hör och vad det väcker för känslor hos dem. Jag hör en bit in i klippet visslingar och uttrop som för mig uttrycker stor uppskattning och desto längre in i ljudklippet man kommer så blir applåderna mer och mer unisona. För mig så blir det sammantagna uttrycket för det här ljudklippet sammanhållning och glädje. Fast för någon annan kanske uttrycket är något helt annat. Vi uppfattar allting olika och det är det som gör oss alla så speciella och unika.
Musikprojekt
Mer än tre fullspäckade, lärorika och roliga veckor är till ända. Med gott samarbete och god kamratskap så blev det tillslut ett fantastiskt resultat. Att jobba med ett musikprojekt där vi skapat hela fem av sju låtar själva och även kommit fram till sammanhang som gjorde att vi kunde koppla samman alla låtar har nog utvecklat min musikaliskakunskap och mig som person mer än vad jag tror. Som person har jag utvecklats genom att jag har vågat ta ställning uttryckt mina åsikter men ändå lyssnat på de andra i klassen för att höra vad de har för åsikter och argument. Nedan finns ett ljudklipp med en sång som jag har varit med och skrivit som även jag är med och framför genom sång och rytmiskt tal. Låten är även inspelad i en studio som vi har i skolan. Klassen har tillsammans med en lärare spelat in alla låter som varit med i musikprojektet.
Torstens och Toras tråktoner by Sofia Johansson
Jag anser att man även i barngrupp kan jobba med liknande musikprojekt. För att det ska bli lyckat kan det vara idé att börja i en mindre skala, inte ge sig på att skriva egna låtar det första man gör. Som introduktion kan man börja med att dramatisera, sjunga och röra sig till redan befintliga sånger. Barnen kan även spela enklare instrument. När man arbetat med det ett tag kan man gå vidare till att barnen skriver egna låtar som de sedan kan framträda med. Kempe och West beskriver i sin bok "Design för lärande i musik" att barn inte behöver någon särskild skolning för att kunna skriva egen musik eftersom de lyssnar mycket på musik och lär sig utifrån det hur en låt är uppbyggd. De menar därmed att barn utan några förkunskaper i något instrument kan skapa egna sånger och musik. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 10) står följande strävans mål: förskolan skall sträva efter att alla barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Om barnen får skapa sitt eget lilla musikprojekt får de chans till att utveckla delar av det här. Även strävans målet att alla barn ska utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv uppfylls. Gren och Nilsson skriver i Elefantbokens inledande kapitel om att det inte bara är inom musiken barnen utvecklas när de arbetar med musik utan även motorik, socialt samspel och deras tänkande utvecklas.
En introduktion till temat kan även vara att pedagogerna skriver en egen sång som de framför eller dramatiserar till för barnen. Att redan nu fått testa på att göra ett musikprojekt medför att jag som pedagog känner mig tryggare i att göra något liknande tillsammans med barnen.
Min musikaliska kunskap har utvecklats på så sätt att jag faktiskt vågar spela och sjunga framför andra människor. Jag har under projektets gång utmanas till att göra saker som jag inte trodde att jag kunde. Att våga spela och sjunga inför andra är en bra egenskap när man arbetar i förskolan. För att kunna dela glädjen som musik skapar med barnen måste pedagoger våga använda sig av sin röst och av instrument.
Torstens och Toras tråktoner by Sofia Johansson
Jag anser att man även i barngrupp kan jobba med liknande musikprojekt. För att det ska bli lyckat kan det vara idé att börja i en mindre skala, inte ge sig på att skriva egna låtar det första man gör. Som introduktion kan man börja med att dramatisera, sjunga och röra sig till redan befintliga sånger. Barnen kan även spela enklare instrument. När man arbetat med det ett tag kan man gå vidare till att barnen skriver egna låtar som de sedan kan framträda med. Kempe och West beskriver i sin bok "Design för lärande i musik" att barn inte behöver någon särskild skolning för att kunna skriva egen musik eftersom de lyssnar mycket på musik och lär sig utifrån det hur en låt är uppbyggd. De menar därmed att barn utan några förkunskaper i något instrument kan skapa egna sånger och musik. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 10) står följande strävans mål: förskolan skall sträva efter att alla barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Om barnen får skapa sitt eget lilla musikprojekt får de chans till att utveckla delar av det här. Även strävans målet att alla barn ska utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv uppfylls. Gren och Nilsson skriver i Elefantbokens inledande kapitel om att det inte bara är inom musiken barnen utvecklas när de arbetar med musik utan även motorik, socialt samspel och deras tänkande utvecklas.
En introduktion till temat kan även vara att pedagogerna skriver en egen sång som de framför eller dramatiserar till för barnen. Att redan nu fått testa på att göra ett musikprojekt medför att jag som pedagog känner mig tryggare i att göra något liknande tillsammans med barnen.
Min musikaliska kunskap har utvecklats på så sätt att jag faktiskt vågar spela och sjunga framför andra människor. Jag har under projektets gång utmanas till att göra saker som jag inte trodde att jag kunde. Att våga spela och sjunga inför andra är en bra egenskap när man arbetar i förskolan. För att kunna dela glädjen som musik skapar med barnen måste pedagoger våga använda sig av sin röst och av instrument.
Här är en bild från när vi repar en av låtarna i musikprojektet
Visa vem jag är!
Under min VFU fick jag lite tankar kring hur man kan lyfta fram barnens olika kulturella bakgrund genom musik. I inlägget om min VFU beskrev jag hur ett barn sjöng sången Björnen sover på ett annat språk än svenska och hur man kan använda sånger som finns på flera språk i förskolan. Ett annat alternativ till hur man kan lyfta barnens olika kulturer i förskolan att alla barnen får ta med sig en låt som man lyssnar på hemma som kommer från det land som barnet har rötter i eller om det har något spännande instrument hemma som barnen kan ta med till förskolan. Låten eller instrumentet kan man sedan spela på förskolan och sedan prata kring landet och den musik man hört. Vad var det vi hörde egentligen? Barnen får här en chans att analysera den musik som spelas samtidigt som alla barnens olika etniciteter lyfts fram. Genom att göra något sådant så erbjuds barnen många olika sorters musik som låter olika men man kanske även kan hitta något som är lika som sammankopplar barnen till att de är lika. Barnen kan givetvis också få ta med sin favoritmusik och spela upp den för att visa vem jag är. Förskolan kan även den erbjuda olika genrer med musik som barnen kan lyssna på, sjunga eller dansa till för att alla barn ska få höra vilket stort utbud av musik det finns och att de får möjlighet att höra vad de tycker bäst om är det klassisk musik, pop eller hårdrock? Att dansa olika sorters danser kan också få barnen att få ta ställning om vad de tycker är roligast att dansa eller om de inte gillar att dansa alls.
VFU tillfälle 2!
Även denna gång hade jag tänkt leka Björnen sover och att barnen får härma nallens rörelser. Eftersom barnen är så pass små valde jag att ha samma upplägg för att de skulle känna igen sig. Jag utvecklar tillfället genom att nu får barnen välja om de vill komma och vara med och sitta på mattan tillsammans med nallen. Så jag plockade fram nallen och gick runt till barnen som befann sig på olika ställen på avdelningen. Nallen gick runt och hälsade och frågade om de ville vara med. Alla barn utom ett valde att vara med, detta barn valde istället att stå vid sidan och titta på. Under aktivitetens gång bjöd jag in barnet men det valde fortfarande att stå och observera vilket var okej för mig. När barnen satt ner på mattan började nallen göra rörelser som barnen kunde härma men de hade fortfarande svårt att hänga med på vad de skulle göra. Vi började istället sjunga Björnen sover. Flera av barnen hade sjungit på den under veckan som gått så de gillade den och många sjöng med riktigt bra. Vi lekte leken flera gånger och barnen tyckte det var roligt att ligga i mitten tillsammans med nallen och leka björn. När alla barn som ville hade fått ligga i mitten var det dags för nallen att gå hem och vi avslutade med att barnen fick frukt.
Den här gången blev det bättre när vi sjöng och lekte, det kan bero på att barnen kände igen sången och att de hade gjort leken tidigare. De kan även berott på att barnen nu fick komma till mattan själva och vara med på sina egna villkor som de är vana vid. Fast jag tror nog att det till största del berodde på att de kände igen vad de skulle göra för vid första tillfället var det inget barn som blev tvingat heller utan de var nyfikna och ville gärna vara med.
VFU tillfälle 1!
Min VFU (VerksamhetsFörlagdaUtbildning) gör jag i en barngrupp där barnen är 1-3 år och förskolan ligger i ett mångkulturellt område vilket medför att inget av barnen har svenska som modersmål. Under de senaste veckorna hade de på förskolan firat Nallens dag och därför arbetat en del kring nallen och jag bestämde mig att fortsätta på det spåret. Det första av två musikpass inleddes med att barnen fick hälsa på en nalle som jag hade med mig, detta för att alla barn skulle känna sig sedda. När de hade hälsat fick de sätta sig på en stor matta som finns på förskolan. Vi pratade lite om och med nallen och nallen gjorde olika rörelser som barnen skulle härma. En del barn hängde på medan andra gjorde det inte, jag vet inte varför en del barn hade svårt att hänga med om de hade svårt att förstå vad de skulle göra, var jag inte tydlig nog eller var det något annat? Tanken med övning var att barnen skulle öva på att följa instruktioner, träna motorik och koordinationsförmåga. För att fortsätta med nalletemat så sjöng vi sedan Björnen sover och lekte även leken Björnen sover. Barnen sjöng med och var med i leken, först fick nallen ligga i mitten och sedan fick ett barn ligga i mitten med nallen. Tanken med att ligga i mitten med nallen var att barnen skulle känna sig tryggare med en nalle bredvid sig. Tanken från början var att barnen skulle få ligga ner och slappna av till skön musik men efter att ha förstått efter första övningen att barnen hade svårt att förstå de instruktioner som gavs så valde jag att istället starta en skiva med nallemusik och så dansade vi fritt tillsammans till musiken.
Till nästa gång har jag som plan att barnen ska få vara med mer på sina egna villkor eftersom det är så förskolan mestadels arbetar.
En intressant iakttagelse jag gjorde var att ett av barnen sjöng Björnen sover på sitt modersmål. Jag visste inte att sången fanns på flera språk men det är något jag ska ta med mig. Det finns säkert fler barnsånger som finns på olika språk och det kan bli roligt att jobba med det för barnen kan då sjunga med fast på sitt eget språk om svenskan inte är så stark. I en mångkulturell förskola tycker jag att det är viktigt att se alla barnen och dess identitet som finns i deras kulturella ursprung. Att hitta sånger som är lika kan vara ett sätt för den svenska kulturen att möta barnens kultur.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)